Johanna

Jag vet att ni är många som läser den här. Allt från mina allra bästa vänner, klasskompisar, okända människor, vänner i en stor krets, familj och släktingar. Jag vill att alla ska veta att jag till 110% väljer vad jag vill berätta och inte berätta för er. Fast igentligen så handlar det ju inte om att jag ska berätta något för er. Det handlar mer om att jag måste få skriva av mig vad jag får uppleva. Och då blir det allt vad jag gör om dagarna, vad jag äter, vad jag shoppar och vad jag får höra. Det jag har hört nu är att folk regarerar på att jag kanske skriver sånt  som jag inte bora skriva här. Som när jag har bråkat med någon och mår dåligt över det. Grejen är den att när jag mår dåligt, är ledsen eller depp så är bloggen en stor utväg. Jag står för allt jag skriver, och då får det väl blir så för er att ni får läas att jag faktiskt mår dåligt vissa dagar. Nu behöver ju verkligen det INTE betyda att jag mår psykiskt dåligt och behöver hjälp! Jag är en normal ungdom med allt från vänskaps till kärleks problem. Oftast när jag får ett problem så gräver jag ner mig och mår dåligt i någon timma. Men när jag äntligen får skriva av mig och förklara, så mår jag genast bättre. Och om jag också mår dåligt så försvinner det ganska snabbt. Det håller inte i sig i flera dagar.

Jag blir faktiskt lite sur när jag då får höra av enormt nära källa att ni/du orar er över mig. Det uppskattar jag, att folk har koll, men jag mår faktiskt inte dåligt! Jag är sur/arg/ledsen vissa dagar för att folk sårar kanske. Nu hade jag bestämt mig för att inget säga men ändå. Anledningen till att jag kanske har verkat dålig den sista tiden är för att jag blev "förälskad" i en människa som sände dubbla signaler. När någon visar ett tecken eller säger ord jag behöver höra, så faller jag pladask. När det sen visar sig att människan inte vill något så har jag väll ändå rätt att bli deprimerad och ledsen? När man får reda på att man är ensam och kommer förbli så blir man faktiskt ledsen automatisk.

Så nu vet ni, hoppas jag, att inerst inne mår jag toppen! Jag går sista året och längtar efter friheten. Men vissa dagar då det händer något, så har jag rätt att bli deprimerad! Jag älskar er för att ni bryr er. Men lita på mig, och prata inte med min mamma om det för hon blir totalt orolig och vi vill inte att hon ska få en hjärtatack, JAG MÅR BRA!!! :)