Johanna

Kära vänner.
För en timma sen ökade min puls med 1000 slag på bara ett par sekunder!
Satt som vanligt och hade lektion. Kollade klockan på mobilen och märkte, till min stora förvåning, ett missat samtal för en minut sen. Personen som jag inte talat med på en vecka och som jag saknar så jag inte vetat vad jag ska tro på längre. Denna personen ringer mig för att meddela att han är utanför min skola och vill träffa mig. Lagom med rasten går jag ut, och där står han vid sidan av sin bil...

Jag är nog inte den ända som undrar nu varför han dök upp bara så där? Uttråkad eller saknar han mig? Han har haft en vecka till att tänka till, eller sakna han bara en kompis?

Paniklagen är rätta ordet för vad jag är nu! Jag kan inte sitta still, vill bara skrika och gråta och min puls har fortfarande inte lagt sig. Hur kan man vara så underbar? Snäll, rolig, snygg som fan och helt underbar?

Jag ligger lågt, så får tiden avgöra. Jag kryper ner i ett hål med mina vänner som livvakter så får han väl försöka ta sig igenom. Om det är nu det han vill..

Åh, vad är planen för ikväll nu?
Känns som att mina val borde tänkas igenom vad jag hittar på.